Tiden går




Nu är det ganska exakt 4 månader sedan min vackra häst somnade. Vissa dagar känns det som en evighet sedan och vissa dagar känns det som att det hände igår! Jag gör mitt bästa för att allt ska bli bra, men ibland är det så såvrt att acceptera att det hänt ändå. I min värld hade man lika gärna kunnat ta bort ordet "rättvist" ur ordlistan för det existerar uppenbarligen inte ändå........

Livet går ju vidare, men jag börjar tvivla på att tiden läker alla sår. Det gör fortfarnade precis lika ont att tänka på honom och titta på alla bilder på honom som den dagen han försvann. Däremot på något sätt så lär man väl sig att leva med att han är borta. Oavsett om jag vill eller inte så är ju jag kvar. Jag saknar honom......

Men jag har Blomman. Min underbara bruna lilla ponny. Från början var det kämpigt. Jag saknade Pachá och han saknade Mia. Två stycken ledsna själar som var och en på sitt sätt saknar och sörjer den som stog en närmast. Då blir det mycket frustration och blandade känslor. Men sakta men säkert börjar vi landa och lära känna varandra. Han har kommit att betyda väldigt mycket och för varje dag som går så känner jag mer och mer att jag har hittat en helt underbar vän. Den finaste ponnyn i världen. Min Blomma <3

I helgen så annordnar Svenska Welshponny- och Cobföreningen riksutsällning i Skara. Jag och syster ska dit. Blomman får stanna hemma i år. Satsar på o vara med nästa år. Det är massor med hästar anmälda, närmare 200 stycken. Av de är nästan 50 st Cobbar. Vilken drömhelg! Gud vad jag ska se o lära så att Blomman och jag kan visa oss från vår allra bästa sida nästa år! Syster ska så klart följa med, hehe, som vanligt. Finns nog ingen som åkt så mycket genom Sverige på olika hästtillställningar som hon utan att egentligen vara hästintresserad ;) Men vi har oftast väldigt roligt på våra resor. Den här helgen kommer med största sannolikhet att bli hur bra som helst! =D

Så idag beger jag mig till Göteborg. Imorgon får vi väl se vad vi hittar på, kanske att det blir ett besök på en Cocker spanielkennel! Lite shopping kanske? Och om jag får bestämma: Lunch på PAPRIKA! Världens bästa salladsrestaurang!

Mamma och Pappa får äran att passa Blomman medan jag är iväg. Så han får nästan 1 veckas vila till nu. Men det blir kanon. Nu har vi ju tränat på lite efter hans sommarvila så blir lagom med lite vila till nu.

Jag tror faktiskt att jag känner mig lite bättre. Lite gladare. Jag börjar tro lite grann på framtiden igen. Mycket tack vare Blomman.



Kommentarer
Postat av: MAMMA

VACKERT O BRA SKRIVIT SOM VANLIGT. JAG ÖNSKAR VÅRA TVÅ DÖTTRAR EN RIKTIGT HÄRLIG SAMVARO.

2010-08-05 @ 16:19:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0