Ajaj Kapten!



För omväxling skull en bild på mig ;)

Pållemann och jag. Vi har vårat hörn i stallet o sköter oss bäst vi vill där borta. Vill vi va sociala vandrar vi bara bort o e de. Trodde de skulle bli lite ensamt där borta, men tycker de är rätt lagom faktiskt. Inte så mycket spring utanför hans box hela tiden heller. För hans skull e de super så han kan fokusera på o äta. Naturligtvis har han tappat lite efter operationen, så nu e han på uppgödning. Går ju dock inte så himla bra när han inte vill äta nåt grovfoder =S

Jag blir bara mer o mer kär i min häst. Jag börjar verkligen tycka om honom, riktigt mycket. Han e så personlig o har en sådan attityd och talar om rakt ut vad han tycker och tänker. Ibland e han rent ut sagt skitjobbig på grund av det, men ju mer vi lär oss att jobba ihop, ju roligare har vi, o istället för o tycka han e jobbig börjar jag tycka en del av hans hyss e helt ok. Även om jag vill ha en väluppfostrad häst så måste den ju ändå ha lite frihet o sålänge han inte blir farlig eller skadar sig själv eller andra så kan han faktiskt få ha kvar sina rävar bakom öronen =D Jag börjar tycka om dom.

Så änsålänge e jag fullt tillfreds med beslutet att kastrera. Vi får se vad dom säger på kliniken den 16:e när vi ska på återbesök om knäet. Tycker han ser rätt fräsch ut när jag vandrar med han och gallan e nu på väg neråt igen, så man kan ju alltid hoppas!

Idag har han vart o fått nya skor, blev som vanligt himla bra =) Så skönt att inte behöva oroa sig för om det är bra eller dåligt utan bara kunna känna att jag litar på min hovslagare. Värt både dom 10 milen och varenda öre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0